Jag brukar inte tala om hur jag mår, varken psykiskt o fysiskt. Det är bara något jag inte göra, jag håller det inom mig helt enkelt.

 

Som det tog över 6 månader innan jag gick till läkarna och fick diagnosen celiaki. Ingen hade då vetat hur dåligt jag hade mått så de blev ganska förvånade när jag var tvungen att berätta.

 

Men jag börjar bli bättre på o berätta hur jag mår, men det tar fortfarande emot.

 

Hur jag kom in på detta vet jag inte riktigt, förmodligen för att jag ska till läkarn imorgon, dels för att tala om operationen samt för att jag har varit dålig i flera veckor.

 

Vet inte riktigt vad det kan vara, jag brukar inte "klaga" över hur jag mår men jag är ganska trött på att må dåligt och att kroppen inte vill samarbeta.

 

Även om jag inte är såå dålig, finns ju folk som är MYCKET sjukare än vad jag är, så längtar jag tills det kommer en dag då jag känner mig helt tipp topp och inte mår dåligt alls.

 

Har varit alldeles för många sjukhusbesök det senaste året, men det är tyvärr inte över än....

 

Som jag berättade för nån dag sedan körde jag igång med träningen, men i fredags kväll blev jag dålig igen, så i helgen har jag försökt ta det lugnt och inte träna. Vill bli helt frisk så att jag kan träna men det håller i sig, har ingen aning vad det kan vara!

 

Nej nu har jag klagat klart!